Börjar på min första uppsats om porters diamant. Slänger i mig en liten påse chips som banne mig får bli den enda på länge. Inte särskilt upphetsande mat. Och jag kallar det mat. För här käkar de en påse till lunchen. Erbjudande i varje gathörn. Smörgås, dricka och en påse chips. Chips och gravy är tydligen en hit här också. Jag som trodde det inte kunde bli värre än Norge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar